Hur visar sig ADHD hos barn, och hur går en utredning till? Här är allt du behöver veta tillsammans med tips på aktiviteter och stöd för barn med ADHD.
ADHD, eller Attention Deficit Hyperactivity Disorder, är en neurobiologisk funktionsnedsättning som påverkar en persons förmåga att reglera sin uppmärksamhet och beteende. Det kännetecknas ofta av svårigheter att fokusera, överaktivitet och impulsivitet. Det handlar inte om intelligens eller förmåga att lära sig, utan är snarare en utmaning i hur man hanterar information och reglerar sina beteenden.
Socialstyrelsen skriver kortfattat om ADHD hos barn.
ADHD och ADD (Attention Deficit Disorder) är relaterade, men två skilda diagnoser. Huvudskillnaden ligger i att personer med ADD inte uppvisar hyperaktivitet; det karakteriseras snarare av problem att fokusera.
Symptomen visar sig ofta redan i förskoleåldern, men kan bli mer uppenbara när barnets omgivning ställer högre krav på självreglering och uppmärksamhet, till exempel när barnet börjar skolan.
En ADHD-utredning av barn kan påbörjas när barnet visar tydliga tecken på svårigheter som kan kopplas till hyperaktivitet och svårigheter att fokusera, ofta från förskoleåldern. Däremot kan det finnas andra tillstånd och beteenden hos barn, som är helt normala, som är lätta att förväxla med de klassiska symptomen. Om du som förälder känner dig osäker kan du prata med barnets lärare och pedagoger, skolsköterska eller vända dig till 1177 för rådgivning.
Så här går du till väga för att påbörja en ADHD-utredning för ditt barn.
Du kan antingen behöva en remiss från till exempel en husläkare eller skolsköterska, eller göra en egenremiss direkt till en specialist. Bonliva Care, med mottagningar i Stockholm och Falun, är en av de organisationer som erbjuder ADHD-utredning för barn med misstänkt ADHD. De kan ge vägledning om hur man påbörjar processen, oavsett om det är genom remiss eller egen anmälan.
Den första bedömningen är ett viktigt steg i utredningen. Under detta möte diskuteras barnets beteenden, svårigheter och utvecklingshistoria för att avgöra om en vidare utredning är nödvändig.
Under utredningsprocessen kommer barnet att ha kontakt med olika delar av sjukvården, inklusive psykologer och läkare. Det är dem som, tillsammans, kommer att utvärdera och bedöma barnets beteende och mentala hälsa.
Utredningen inkluderar en rad olika tester och undersökningar, såsom psykologiska tester, beteendeanalys och en medicinsk utvärdering för att utesluta andra behandlingsbara tillstånd.
Efter en fullständig utredning kommer en diagnos att fastställas om barnet uppfyller kriterierna för ADHD. Diagnosen är startpunkten för att utveckla en anpassad behandlingsplan.
ADHD hos barn kan manifesteras på olika sätt, men det finns vissa vanliga beteenden och kännetecken att vara uppmärksam på. Dessa symptom kan också förekomma hos barn utan ADHD. Därför är det viktigt att få en professionell utvärdering och inte dra förhastade slutsatser baserat på ett fåtal beteenden.
Barn med ADHD kan ha svårt att fokusera på en uppgift, särskilt om de anser den vara tråkig eller krävande.
De kan ha problem med att komma ihåg instruktioner eller dagliga rutiner.
Deras impulsivitet och hyperaktivitet kan göra det svårt för dem att interagera smidigt med jämnåriga.
Barn med ADHD kan snabbt tappa intresset för en aktivitet och gå vidare till nästa.
De kan visa tecken på rastlöshet, som att ständigt röra sig eller inte kunna sitta stilla.
Organisationsförmågan kan vara nedsatt, vilket leder till att de ofta tappar bort eller glömmer saker.
De kan ha svårt att uppmärksamma när någon talar till dem.
Vi vill tipsa om bra aktiviteter och strategier som kan hjälpa barn med ADHD att hantera utmaningarna som kommer med tillståndet. BUP tipsar om hur man kan få rätt stöd och hjälp i skolan.
Regelbunden fysisk aktivitet kan vara mycket fördelaktig. Den hjälper till att bränna av överskottsenergi och förbättra koncentrationen.
Att använda ett belöningssystem för att uppmuntra önskade beteenden kan vara effektivt.
Positiv förstärkning genom beröm när barnet uppvisar bra beteenden kan uppmuntra till fortsatt gott uppförande.
Övningar som yoga eller mindfulness kan hjälpa barnet att hantera stress och ångest.
Lekar som innehåller fysisk kontakt kan hjälpa barnet att hantera impulsivitet och hyperaktivitet.
Aktiviteter som hjälper barnet att utveckla finmotoriken kan vara särskilt användbara.